Att behålla fotfästet i pressade lägen – om självledarskap och återhämtning

Självledarskap, återhämtning och hållbart ledarskap – tre enkla strategier för att hantera stress och stå stadigt när chefskapet skaver.

Självledarskap handlar inte om kontroll – utan om att hitta fotfästet

Det kommer dagar då du till slut bara vill dra täcket över huvudet. Ett beslut du inte hinner förankra. En konflikt du inte orkar hantera. En lojalitet du inte vet hur du ska hantera. Det är för mycket på en gång, och ingenting känns riktigt greppbart.

Det är då det märks hur grundad du är i dig själv. Det handlar inte hur många timmar du jobbar. Inte heller om hur snabbt du levererar. Det handlar om ditt fotfäste och hur starkt du står när marken under dig börjar gunga.

Självledarskap handlar inte om att vara i kontroll hela tiden. Det handlar om att ha kontakt med sig själv även när man inte har kontroll över situationen.

Det är lätt att förväxla självledarskap med självdisciplin. Man tänker på förmågan att prestera, att ta ansvar och att driva vidare. Och javisst – det är en del av självledarskapet. Men det finns en annan och mycket viktig sida också: att du lyssnar inåt. För det är då du kan bli medveten om dina egna gränser, hur mycket du klarar av utan att ta i så du förstör dig själv. Det är dessutom där du hittar det som får dig att fortsätta att vara människa istället för att öka tempot och bli som en maskin.

Två personer springer stressat runt en stor klocka – metafor för hur tempot i arbetslivet kräver återhämtning och balans för att orka som chef.

För det är ofta så att när vi tappar kontakten med oss själva som vi också tappar riktning. Vi gör mer men tappar, eller blundar för, förmågan att känna efter. Vi ökar tempot i det vi gör, men på bekostnad av en allt sämre precision. Och vi fattar beslut utan att riktigt ha kontakt med det vi känner, vilket också, i förlängningen, kan göra det svårt att stå för dem.

Men självledarskap är inget du bara har. Det är något du tränar, särskilt när du upplever press från flera håll. Det är just i de pressade lägena du har möjlighet att stärka den där inre kompassen. Och då handlar det inte om de stora penseldragen. Det handlar om de små, vardagliga valen.

Tre små val som stärker din inre förankring

Att hitta återhämtning handlar inte alltid om att ta semester eller gå ner i tid. Tvärtom behöver det faktiskt börja det i det lilla, i de små, vardagliga valen. I det som sker mellan två möten, före första mejlet, efter sista samtalet. Det är så kan bygga det till en vana.

Här är tre sådana val. De är små i omfång, men har potential att bli stora i verkan:

1. Skapa en mental paus mellan stimuli och reaktion

Du känner kanske igen det: någon ställer en kravfylld fråga i mötet, eller du får ett stressat mejl med “kan du fixa detta nu direkt?”, och autopiloten slår till. Du svarar innan du hunnit tänka, och du hör dig själv säga ”ja” utan att du egentligen förstod hur det gick till.

Vi människor är snabbare än vi tror – ibland för snabba. Men just där, i det ögonblicket mellan det som händer och hur du svarar, finns en möjlighet.

Det är där du kan lägga in en liten paus.

Känner du dig trängd – av mejl, beslut, människor? Stanna upp. Andas ut. Räkna till fem innan du svarar. Det kan dessutom vara en mycket god idé att göra det till en vana, alltså att du praktiserar det även när du inte är satt under press. Lite eftertanke är en bra resurs i många beslutssituationer, och så bygger du ju dessutom upp vanan att göra så.

OBS! Det handlar inte om att bli passiv. Det handlar om att gripa in och själv ta över kontrollen istället för att det ska få vara autopiloten som styr.

Den lilla pausen hjälper dig att få tillbaka kontrollen över dig själv och hur du vill välja att agera i situationen.

Och när du återtar din reaktion, återtar du också något djupare: din integritet i ledarskapet.

2. Sätt gränser för vad du tar in

Dagens arbetsliv premierar tillgänglighet. Snabba svar. Öppenhet. Men det finns en baksida – särskilt för dig som är chef. Allt letar sig in: frustrationer, förväntningar, detaljer, signaler, oro. Dessutom är du ”målvakten”, den som man vänder sig till när man har frågor man inte klarar av att hantera själv.

Och du märker kanske inte ens hur det påverkar dig. Du märker det först när du sitter där med en stigande tomhet inombords och ingen ork kvar för att ta tag i det som faktiskt betyder något.

Därför behöver du gränser. Det handlar inte om att bygga murar, inte heller om avståndstaganden. Vad du behöver är gränser. Mentala dörrar som du har kontrollen över, att det är du som bestämmer när de ska vara öppna eller stängda. Inget är så viktigt att du behöver hantera det omgående-absolut-just-nu.

Det kanske sitter hårt åt, men du behöver inte läsa alla mejl direkt. Du måste inte vara tillgänglig jämt. Det är ok att låta telefonen ligga tyst en stund. Det är ok att sätta ett meddelande på dörren att du vill arbeta ostört i t.ex. en timma.

Det är inte själviskt att värna sitt fokus – det handlar om din hållbarhet.

Sannolikheten är dessutom rätt stor att du, genom att sätta och vara tydlig med gränser, ökar din effektivitet. Exempelvis på att kunna ha fokus på den där, allra viktigaste saken, som måste bli klar idag. Men också för att du ska ge dig själv en chans att hitta tillbaka till dig själv när du behöver det som bäst.

Ta dig en funderare på vad det är du tar in – och varför. Vilket av det är relevant? Vem ska äga frågan/problemet? Är det ditt ansvar? Eller är du bara van att vara den som ställer upp, svarar snabbt, fixar?

Att sätta gränser handlar inte om att bli hård – utan om att bli klar över saker och ting. Och klarhet är en gåva, både till dig själv och till dem du leder.

3.Skapa utrymme för att hitta tillbaka till dig själv

När pressen ökar är det lätt att bli uppfattad som en funktion. Du blir den som löser problemen, svarar på frågorna, som fattar besluten - jag brukar prata om det som att frågorna delegeras uppåt i organisationen. Och, mitt i allt, någonstans längs vägen tappar du bort vem du är och vad som verkligen ska ingå i din roll.

Återhämtning handlar inte bara om sömn och vila. Det handlar om att återfinna sig själv. Och, även det börjar i det lilla.

En kort promenad med mobilen avstängd. En kopp te ur din favoritmugg. En skrivövning innan dagen drar igång. 

Kopp kaffe med latte art på träbord – en stilla stund för återhämtning och reflektion

Att öppna fönstret och andas några minuter. Eller bara sitta tyst en stund och känna efter: Vad behöver jag just nu?

Återhämtning börjar ofta med att ge plats åt något enkelt – och stilla.

Och det är där självledarskapet verkligen visar sig. Inte i hur mycket du mäktar med, utan i hur du förvaltar det lilla, men ack så betydelsefulla, som är ditt.

Att ge dig själv ett utrymme varje dag, där du inte behöver prestera eller bevisa något, kan vara det mest professionella du gör.

Och du själv då?

Vilka små handlingar använder du dig av för att inte tappa bort dig själv i rollen som chef?

Vad har du för knep för att stanna upp innan autopiloten tar över? Hur sätter du gränser som hjälper dig att vara både närvarande och hållbar? Och hur skapar du plats för att känna: ”Här är jag – inte bara som chef, utan som människa”?

Du behöver inte göra allt rätt. Du behöver inte ha full koll hela tiden. Men varje liten handling du väljer – med dig själv i åtanke – är ett steg mot hållbarhet i ledarskapet.

Kanske börjar det redan imorgon. Med en kopp te. Med fem tysta minuter före första mejlet. Eller med en enkel anteckning:

Idag vill jag leda mig själv – så att jag orkar finnas för andra.

I nästa inlägg delar jag perspektiv på hur du kan hantera osäkerhet och höga krav, utan att förlora riktningen i ditt ledarskap

👉 Det du tror på bär dig – om hopp och riktning i vardagsledarskapet

/A

Vill du fördjupa din egen förmåga till återhämtning?

👉 Kika då gärna på mikrokursen Att vara hållbar inifrån - Psykologisk styrka i ledarskapet. Den är skapad för just den här typen av reflektion.

- - - - - - -

Kategorier: : Inre hållbarhet